det här är större än jag trott
Den här separationen håller på att tära på en av mina vänskapsrelationer också. Det hade jag inte riktigt räknat med alltså. Visst, det är klart att det blir jobbigare och krångligare när man har gemensamma vänner men att det skulle kunna leda till att man förlorar en av sina bästa vänner har jag inte räknat med. Nu är vi inte alls där och jag hoppas inte det blir så heller givetvis men det skulle kunna bli så. Det gör mig jävligt arg - på hela situationen - och väldigt ledsen.
jag vill ju ha flört och bekräftelse
Idag träffade jag mr oldman... Ja, genom jobbet då. Jag blir verkligen inte riktigt klok på honom. Han beter sig som om han är intresserad men ändå på ett reserverat sätt. Jag vill ju ha flört och bekräftelse! :) Det stör mig också när man går från att ha varit totalt ointresserad till att faktiskt bli intresserad. Trots att jag vet att det aldrig kan bli nåt. Irriterad blir jag på mig själv. Men i väntan på nåt bättre så är det väl bara att götta sig i den bekräftelsen jag faktiskt får ;)
Nästa vecka ska jag försöka samla mod till mig att fråga brandmannen om en dejt. Det kommer jag aldrig våga!